0%

Den lilla själen och solen

SHARE

 

En gång där tiden inte fanns sa en liten själ till Gud: ”Jag vet vem Jag är!”

Och Gud svarade ”Underbart! Vem är Du?”

”Jag är Ljuset”, utropade den Lilla Själen.

Gud svarade med ett stort leende på läpparna
”Det är rätt – Du är Ljuset”.

Den Lilla Själen var så glad eftersom den hade kommit på vem den var. Det här var något som alla själar skulle lista ut.

”Wow” sa den Lilla Själen, ”det är riktigt coolt!”

Men snart var inte vetandet tillräckligt för den Lilla Själen. Den Lilla Själen kände en längtan inuti, och ville nu bli det den var. Så den Lilla Själen gick tillbaka till Gud (vilket inte är en dålig idé för alla själar som vill vara det de verkligen är) och frågade ”Nu när Jag vet vem Jag är – är det okej för mig att vara det?”

Och Gud svarade ”Du menar att Du vill vara något som Du REDAN ÄR?”

”Ja” svarade den Lilla Själen ”det är en sak att veta det men en annan att vara det. Jag vill verkligen uppleva hur det känns att VARA Ljuset.”

Gud log och upprepade ”Men Du ÄR redan Ljuset.”

Den Lilla Själen blev lite otålig ”Men jag vill känna hur det är att vara Ljuset!”

”Ok” sade Gud med ett småskratt ”det borde jag ha förstått, Du var alltid den äventyrliga.”

Så ändrades Guds uttryck. ”Men det är bara en sak..”

”Men vad då?” undrade den Lilla Själen.

”Det är så här”, sa Gud ”Du förstår, det finns inget annat än det Du är, vilket gör att det inte finns ett lätt sätt för Dig att uppleva Dig som DEN DU ÄR, eftersom det inte finns något som Du inte är.”

”Va” sa den Lilla Själen, som vid detta lag var ganska förvirrad.

”Du kan se det så här: Du är som ett ljus i solen. Och du är verkligen Ljuset! Tillsammans med miljoners miljarder andra ljus skapar Du solen. Och solen skulle inte vara solen utan Ditt ljus. Så hur ska Du uppleva Ljuset när Du är mitt uppe i det, det är frågan” sa Gud.

”Ja, men du är ju Gud – tänk ut nåt!” sa den Lilla Själen.

Återigen fick Gud ett stort leende på läpparna ”Det har jag redan gjort”, sa Gud. ”Eftersom Du inte kan uppleva Dig själv som Ljuset när Du är I Ljuset, så får vi omsluta Dig med mörker.”

”Vad är mörker?” frågade den Lilla Själen.

”Det är det som Du inte är”, svarade Gud.

”Kommer Jag att vara rädd för mörkret?” undrade den Lilla Själen.

”Bara om Du väljer att vara det” svarade Gud. ”Det finns egentligen ingenting att vara rädd för om Du inte väljer att vara det. Du förstår, vi spelar upp det hela – vi låtsas.”

”Åh”, sa den Lilla Själen och kände sig redan bättre till mods.

”Det är en stor gåva”, sa Gud ”för utan det Du inte är så kan Du inte uppleva det Du är. Man behöver en motsats för att kunna uppleva något som det är. Du vet inte vad kallt är förrän Du upplevt varmt. Du kan inte uppleva upp utan ner, snabbt utan långsamt. Du kan inte skilja på vänster utan höger, här utan där, nu utan då.”

”Men, avslutade Gud ”när Du är omsluten av mörker, hota det inte och skrik åt det. Var hellre ett ljus i mörkret och bli inte arg på det. Då kommer Du att veta vem Du verkligen är och alla andra kommer också att veta det. Låt Ditt ljus skina så att alla förstår hur speciell Du är!”

”Menar Du att det är okej att visa andra hur speciell jag är?” frågade den Lilla Själen.

”Självklart!” skrattade Gud ”Det är väldigt ok! Men kom ihåg att speciell inte betyder bättre! Alla är speciella – alla på sitt eget sätt! Men många har glömt det. De kommer att förstå att det är okej för dem att vara speciella när de ser att Du tycker att det är okej för dig att vara speciell.”

”Wow” sa den Lilla Själen, hoppandes och dansandes och skuttandes och skrattandes av glädje. ”Jag kan vara så speciell som jag vill vara!”

”Ja, och Du kan börja nu direkt” sa Gud, som också dansade, och skuttade och skrattade tillsammans med den Lilla Själen.

”Vilket sätt vill Du vara speciell på?” frågade Gud.

”På vilket sätt?” upprepade den Lilla Själen. ”Jag förstår inte?”

”Alltså”, förklarade Gud, ”att vara Ljuset är att vara speciell, men speciell kan innebära många olika saker. Det är speciellt att vara snäll. Det är speciellt att vara vänlig. Det är speciellt att vara kreativ. Det är speciellt att vara tålmodig. Kan Du tänka ut fler sätt att vara speciell på?”

Den Lilla Själen satt tyst en liten stund. ”Jag kan tänka ut många olika sätt att vara speciell på!” utbrister Den Lilla Själen. ”Det är speciellt att vara hjälpsam. Det är speciellt att dela med sig. Det är speciellt att vara kamratlig. Det är speciellt att vara omtänksam mot andra!”

”Ja” höll Gud med, ” och Du kan vara alla dessa saker, eller vilket slags speciell Du vill, när Du vill. Det är vad det menas med att vara Ljuset”.

”Jag vet vad Jag vill vara! Jag vet vad Jag vill vara” utropade den Lilla Själen med stor iver. Jag vill vara speciell på sättet som heter FÖRLÅTANDE” sa den Lilla Själen.

”Oh ja!” försäkrade Gud ”Det är väldigt speciellt.”

”Okej” sa den Lilla Själen. ”Det är vad Jag vill vara Jag vill vara förlåtande, och Jag vill uppleva mig själv som det.”

”Bra”, sa Gud, ”men det är en sak som Du borde veta..”

Den Lilla Själen var lite otålig vid detta laget. Det kändes alltid som om det skulle komma upp något som komplicerade det hela.

”Men vad?” suckade den Lilla Själen.

”Det finns ingen att förlåta”, sa Gud.

”Ingen?”

”Nej, ingen. Allt Jag skapat är perfekt. Det finns inte en enda själ som inte är lika perfekt skapad som Du. Titta omkring dig..”

Det var då den Lilla Själen såg sig omkring och insåg att många samlats kring dem. Själar från hela himlariket hade samlats eftersom det spritts att den Lilla Själen hade ett extraordinärt samtal med Gud, och alla ville höra vad de sade. Tittandes på de oräkneliga själarna som samlats där, så måste den Lilla Själen hålla med. Ingen såg mindre underbar, mindre magnifik eller mindre perfekt ut än den Lilla Själen själv. Så var undret av alla själar som samlats där, och så skinande var deras Ljus att den Lilla Själen knappt kunde titta på dem.

”Oroa dig inte, Lilla Själ” sade en vänlig själ och klev fram ”Jag hjälper dig”.

”Gör Du?” den Lilla Själen kände sig uppmuntrad. ”Men vad kan Du göra” fortsatte den Lilla Själen.

”Enkelt – jag kan vara någon som Du kan förlåta.”
”Kan Du?”

”Såklart!” kvittrade den Vänliga Själen. ”Jag kan komma till dig under din nästa livstid och göra något som Du kan förlåta.”

”Men varför skulle Du göra det?” frågade den Lilla Själen ”Du som är så perfekt. Du som vibrerar med sådan hastighet att det skapar ett ljussken så starkt att jag knappt kan se direkt på dig! Vad skulle få Dig att sänka dina vibrationer så lågt att Ditt ljus skulle bli så mörkt och tätt? Vad skulle göra att Du – som är så ljus och lätt att stjärnorna i himlariket rör sig med hastigheten av dina tankar – skulle komma in i mitt liv och göra dig så tung att Du kunde göra en sådan dålig sak?

”Enkelt” svarade den Vänliga Själen igen ”Jag gör det för att jag älskar dig”.

Den Lilla Själen tittade häpet på den vänliga själen.

”Bli inte så förvånad”, sa den Vänliga Själen ”Du har gjort detsamma för mig. Kommer Du inte håg? Vi har dansat tillsammans Du och Jag, många gånger. Genom eoner och under alla tidsåldrar har vi dansat. Genom tid och rymd har vi lekt tillsammans. Du kommer bara inte ihåg det just nu.”

”Vi har både varit allt: Vi har varit Upp och vi har varit Ner; Vänster och Höger. Vi har varit Här och vi har varit Där, Nu och Då. Vi har varit man och vi har varit kvinna, det goda och det onda; vi har varit både offer och brottsling.”

”Därför har vi kommit samman igen, Du och Jag, som många gånger förr; varje gång har vi har gett varandra möjlighet att utrycka och uppleva vilka vi egentligen är. Och därför” fortsatte den Vänliga Själen ”så kommer Jag till ditt nästa liv och är ”Den Onda” denna gång. Jag kommer att göra någonting riktigt hemskt, och sedan kan Du uppleva dig själv som den förlåtande.”

”Men vad ska Du göra ” frågade den Lilla Själen nervöst ”som kommer att vara så hemskt?”

”Åh, Vi tänker ut något!” sa den Vänliga Själen och blinkade med ögat men blev sedan allvarlig, och sade med låg röst ”Du vet, Du har rätt i en sak..”

”Vaddå?” frågade den Lilla Själen, som verkligen ville veta vad.

”Jag kommer att sänka mina vibrationer så lågt för att göra den här inte-så-trevliga-saken. Jag måste låtsas vara något väldigt olikt mig själv. Och genom detta undrar Jag om Du kan göra en sak i gengäld.”

”Oh ja, vad som helst, vad som helst!” utropade den Lilla Själen och började dansa och sjunga: ”Jag får bli förlåtande, Jag får bli förlåtande!”
Sedan såg den Lilla Själen att den Vänliga Själen förblev väldigt tyst.

”Vad är det” frågade Den Lilla Själen. ”Vad kan jag göra för dig? Du är en sån ängel som gör det här för mig.” sa den Lilla Själen.

”Ja, självklart är den Vänliga Själen en ängel”, sa Gud ”Alla är det. Kom ihåg – Jag har bara sänt Er änglar”.

Och genom detta så ville den Lilla Själen mer än någonsin gå med på den vänliga själens begäran.

”I den stunden jag slår dig och angriper dig” sade den Vänliga Själen ” i den stunden när jag gör det värsta mot Du kan föreställa dig … i just den stunden”

”Ja?” undrade den Lilla Själen ”Ja?”

”I den stunden – kom då ihåg vem Jag egentligen är.”

”Oh, ja! Det ska Jag göra sa den Lilla Själen ”Jag lovar! Jag kommer alltid att se Dig så som Jag ser Dig här: som Ljuset!”

”Bra”, sa den Vänliga Själen ”För Jag kommer att låtsas så starkt att Jag själv kommer att glömma vem Jag är. Om Du inte kommer ihåg vem Jag är och Jag inte heller gör det och Du även glömmer vem Du själv är så kanske Vi inte kommer ihåg det på en lång tid. Då kommer Vi båda att vara borttappade och kanske Vi behöver hjälp av ännu en själ för att påminna oss om vilka Vi egentligen vet att Vi är”

”Nej, då. Jag kommer att komma ihåg vem Du är! Tack för att Du hjälper mig med den här gåvan så att Jag får uppleva vem Jag är!”

Och så började överenskommelsen.

Den Lilla Själen trädde in i ett nytt liv för att få uppleva sig själv som LJUSET, som var väldigt SPECIELLT och för att få vara delen av speciell som kallades FÖRLÅTANDE.

Och i situationer när fler själar kom in i livet och skapade lycka eller olycka – och speciellt om De skapade olycka så tänkte den Lilla Själen på vad Gud hade sagt:

”Kom alltid ihåg: Jag har inte sänt Er annat än änglar”

Orginaltitel: ”The Little Soul and the Sun” av Neale Donald Walsch
Fritt översatt av Eleonor Amora Marklund (uppges om du kopierar texten)

Kolla in detta!
Play Cover Track Title
Track Authors